måndag 19 juni 2017

BREDBANDSUTBYGGNAD I ÖREBRO KOMMUN

Snart ska Örebro kommuns handlingsplan för bredbandsutbyggnad revideras. Samtidigt planeras nu för en ny digitaliseringsstrategi i kommunen. Dessa båda dokument är beroende av varandra, men för att kommunen och regionen ska få nytta av sina digitaliseringsprogram fullt ut krävs en fullskalig utbyggnad av fiber inom hela kommunen. 
För kommunens del kommer alltmer av kontakter med medborgarna ske via dator och kommunens hemsida. Men även inom vårdsektorn kommer den digitala tekniken att ta över fler av de tjänster som idag sköts via hembesök. Redan idag används kameror i stället för nattbesök. Antalet olika sensorer kommer säkert att öka i framtiden och tjänsterna bli fler.
Även Regionens sjukvård kommer att digitaliseras. Vi kan se en framtid där de armband som idag registrerar hälsa och hur mycket motion man klarat av kommer att vara uppkopplade mot en vårdcentral. De kan då larma när patientens värden är fel och kalla in personen för kontroll.
Utöver kommunen och regionen har näringslivet och lantbruket stort behov av ett stabilt nätverk. I stort sett alla jordbruk är idag beroende av en snabb och stabil uppkoppling för att kunna sköta sina verksamheter.
Örebro kommuns mål för fiberutbyggnad på landsbygden är idag att 90% av boende på landsbygden ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020. Kommunens landsbygdsnämnd strävar dessutom mot 100% senast 2025. Idag kan kommunen visa att ca 40% av boende på landsbygden är med, redan utbyggt eller beslutade utbyggnader. Regeringen vässade vid årsskiftet målet till 95% och kommunen lär följa efter.
Kommunen har i sin budget satsat 60 miljoner kronor per år för att stödja utbyggnaden. Dessa pengar förvaltas idag av Tekniska nämnden. Oklart vilka krav och direktiv som följde med pengarna. Tanken är förmodligen att när tekniska förvaltningen gräver för nya vatten- eller avloppsledningar skall även slang för fiber läggas ner. Det enda projekt vi känner till där kommunen gräver på landsbygden är Södra Väringen. 
Det måste vara ett ”feltänk” av den styrande minoriteten, tekniska nämnden är sällan på landsbygden. Det saknas dessutom en ansvarig nämnd för fiberutbyggnad på Örebro kommuns landsbygd. Ingen har presenterat någon konsekvensanalys för landsbygden om inte kommunens (och regeringens) mål uppnås. Sannolikt kommer målen inte att uppnås enligt SKL.
Enligt Post- och Telestyrelsen (PTS) ökar skillnaden i tillgång till bredband via fiber mellan stad och landsbygd, detta trots statens satsningar.
Jag kräver att kommunens anslagna medel används för att få med alla i utbyggnaden av fiber på landsbygden och att Landsbygdsnämnden (Örebro kommun) får ett uttalat ansvar för att så sker.
Jag kräver också att den styrande minoriteten redovisar hur man ska uppnå ställda mål samt redovisar konsekvenser om man misslyckas.

onsdag 24 augusti 2016

Bygg på de mindre orterna också

Den styrande minoriteten i Örebro har nu hittat en ny åker att bygga ett nytt centrum och bostäder på. Detta samtidigt som Landsbygdsnämnden under hösten kommer att presentera ett landsbygdsprogram för att säkerställa möjligheterna att bo och leva på landsbygden.
Viktiga punkter i programmet är att säkra och utveckla kommunal och kommersiell service, verka för en säker infrastruktur samt stödja de initiativ som kommer från de boende.
”Örebro växer så det knakar” får vi höra när den styrande minoriteten letar mark i staden för att klämma in ytterligare ett hus. Samtidigt som det saknas boenden i kommunens övriga tätorter.
Det kommunen kan göra för att bidra till att service etc finns kvar i dessa orter är att främja byggande av bostäder med olika upplåtelseformer och med storlekar som passar i livets olika skeden. Skola, affär och fritidsgård finns på de flesta orterna men för att skapa en miljö där dessa kan överleva behövs att underlaget blir större. Orterna ligger dessutom på bekvämt pendlingsavstånd från staden Örebro med bra allmänna kommunikationer. Det man får på köpet är närhet till natur och rekreationsmöjligheter.

Lite besvärande anser jag det vara att Landsbygdsnämndens ordförande dessutom är v ordförande i programnämnd samhällsbyggnad, som hanterar var och hur man bygger. För min del anser jag att en del av Örebros tillväxt ska ske i kommunens övriga orter.

måndag 15 augusti 2016

Örebro stad bygger vidare på åkermark, nu i Marieberg

Nu finns ett förslag att bygga ett nytt centrum i Marieberg på åkermark som kommunen till viss del redan äger.

Som v ordförande i kommunens landsbygdsnämnd ser jag flera frågor som måste ställas:
1. Kommunen har en rad olika policys, bl a "Ekologiskt hållbar utveckling handlar om att hushålla med jordens resurser så att de räcker åt alla, idag och i framtiden". Hur kan man fortfarande bebygga bördig åkermark samtidigt som man nationellt konstaterar att Sveriges självhushållning är i princip obefintlig. I en krissituation då Sverige blir avstängt från omgivande länder har vi mat och bränsle som räcker några dagar.
2. Kommunen skapar en Landsbygdsnämnd för att skapa förutsättningar att kunna bo och verka på landsbygden. För att detta ska vara möjligt krävs att kommunal och kommersiell service finns och får förutsättningar att utvecklas. Varför då skapa ett nytt centrum och inte utveckla redan befintliga?

Enligt min uppfattning bör nya bostäder och verksamhetsområden placeras i redan befintliga "förorter" som Glanshammar, Odensbacken, Vintrosa med flera.
I det kommande Landsbygdsprogrammet finns skrivningar som säger att dessa orter utanför staden ska stärkas, att kommunen ska verka för att det finns förutsättningar att bo och verka på landsbygden även i framtiden. Dags att börja nu.

söndag 1 februari 2015

Örebro landsbygd, olika definitioner.


Som 2:e v ordf i Örebro kommuns Landsbygdsnämnd är jag känslig för hur man definierar "landsbygd". Denna karta kommer från en tidning som delas ut gratis var fjortonde dag till hushållen i Örebro kommun av olika mäklare. Jag tycker att "landsbygden" sträcker sig ända till "utkant av Örebro kommun" eller vad kallar man utrymmet mellan "Landsbygd" och den yttre linjen?
För mig är allt utanför staden Örebro landsbygd.

måndag 29 december 2014

Några tankar vid årets slut

Som fritidspolitiker finns det några uttryck som skrämmer och förvånar mig.

1. ”jag är inte intresserad av politik” alternativt ”politik är inget för mig”. Det är skrämmande eftersom de allra flesta beslut som vi politiker fattar berör många människor. Det visar sig också när det blir protester mot ett beslut att de berörda av beslutet visst är intresserade av just det beslutet. Hade det intresset visat sig tidigare hade kanske beslutet blivit ett annat. Det är praktisk demokrati.

2. ”politiker fattar bara beslut som gynnar dem själva”. För det första finns det ingen grund för påståendet, det bygger på en attityd av förakt och förmodligen ett allmänt ointresse (se ovan).
Vi politiker har en idé om hur samhället ska se ut, en idé som ser olika ut för varje politiker och parti. Vi fattar beslut utefter denna idé. Därför är det viktigt att Du inför varje val tar reda på vad just din politiker och parti har för idé. Det är ju du som väljer dina politiker!

3. ”varför kan inte de olika partierna samarbeta” och ”de rödgröna och alliansen beter sig som barn i sandlådan”. Allt samarbete bygger på att man har en gemensam syn på hur olika problem i samhället ska lösas. Att man har en idé om det framtida samhället som överensstämmer i stort. Varför kunde då inte de rödgröna och alliansen samarbeta i riksdagen? Just för att de båda parterna har så olika idé om hur man löser framtida problem som arbetslöshet, bostadsbrist, utanförskap mm. Höjda skatter, höjda bidrag och mindre utrymme för individens val står mot arbetslinjen och större valfrihet för individens egna beslut.

4. ”alla problem i samhället beror på politikernas felaktiga beslut”. Du har de politiker som du har valt, så man kan bli filosofisk och diskutera vem som har ansvaret för hur samhället ser ut. Vi politiker gör nog så gott vi kan, men vi lever alla i en global värld där bankkriser, oroligheter och krig, flyktingströmmar etc ständigt skapar nya förutsättningar.
Eftersom många av de beslut som berör den enskilda människan fattas i EU Parlamentet är det viktigt att även vid EU-valet vara aktiv och ta reda på vad de olika politikerna har för agenda. Kanske ännu viktigare vid detta val eftersom de olika politikerna agerar där som individer, inte som en del i ett parti.

Detta är några av de tankar som jag har efter att ha läst i lokaltidningens snabbenkäter "på sta´n" och Sveriges Radios program Ring P1.
Nu önskar jag dig ett Gott Nytt År 2015 med förhoppning om att du kommer att bli mer intresserad av vad vi politiker står för och vilket samhälle just din politiker önskar sig.

onsdag 3 december 2014

Nu blir det nyval!

Dagens riksdagsdebatt om majoritetens budget var intressant men utgången ganska given efter SD:s besked igår att rösta på Alliansens budget. I Örebro är vi vana med tätt kommande val efter omvalet 2011. Nu måste vi "ta diskussionen" för att återvinna SD:s väljare. Vi måste visa på lösningar , hur vi löser bostadsbristen, hur vi skapar jobb för fler, hur vi löser landsbygdens problem med evigt minskande service. Löser vi dessa frågor har vi löst en stor del av de "problem" som de boende i orter där asylboenden placeras upplever. Att ansluta sig till SD:s lösningar är ett nederlag, vi har fler skäl att ta emot flyktingar som av någon orsak inte kan bo kvar i sina hemländer. Dels det rent mänskliga, nästa gång kan det vara vi som behöver hjälp, minns det stora utvandringen till USA som berodde på svält och missväxt i Sverige. Dels behöver vi bli fler i produktiv ålder som skapar mer balans i befolkningspyramiden. Dessutom behöver vi många fler entreprenörer och de som kommer hit är ofta vana att vara på sig själva bara vi skapar förutsättningar.
Nu letar vi fram affisch-ställ, studerar den senaste valanalysen och vässar våra argument inför den kommande valet-

måndag 8 september 2014

Eldrivna bussar hör till framtiden.

“Busstrafiken i våra städer står inför stora positiva förändringar de närmaste åren. Samtidigt som beprövad teknik och etablerade drivmedel under många år kommer att vara viktiga för att hålla kollektivtrafiken rullande finns det tydliga tecken på att en helt ny era håller på att göra sitt intåg. Under de närmaste fem till tio åren kommer vi att få en elektrifiering av busstrafiken som många knappast kan föreställa sig idag”, skriver Anna Grönlund, vVD Sveriges Bussföretag och Bertil Moldén, VD Bil Sweden inför Almedalsveckan 2014.

I kommunfullmäktige november 2013 röstade majoriteten i Örebro kommun igenom ett köp av Karlskoga Biogas AB. Motiveringen var att säkra tillgången på biogas till stadens bussar. Vi hävdade att det var fel att bygga sig fast i ett system som vi redan då såg var på väg bort.
Vår uppfattning stärktes ytterligare på årets Almedalsvecka, flera seminarier handlade om el-drivna fordon. Volvo Bussar ABs VD Håkan Agnevall meddelade att Volvo nu slutat leverera bussar med dieselmotorer, nu gäller bara el-hybrider eller rena el-bussar.

Just stadstrafik är perfekt för el-bussar, de går på en bestämd bana mellan två punkter. Laddning av batterier kan lösas på lite olika sätt, här har de olika tillverkarna sina egna system. Några använder induktiv laddning (sladdlöst), andra använder strömavtagare
på taket. För båda alternativen laddas batterierna när bussarna stannar för att lämna eller ta upp passagerare.

Enligt många experter kommer mer och mer av de korta transporterna att vara el-drivna. Sverige har de bästa förutsättningarna av de europeiska länderna med vår rena el-produktion att skapa en utsläppsfri, energieffektiv och tyst stadstrafik.

Redan idag finns det städer i Sverige som har eldrivna bussar i trafik. I Umeå startade 2010 tester med eldrivna bussar. Den största farhågan var komfortvärmen vintertid men det har inte varit några problem. Idag har man en linje mellan flygplatsen och centrum som är helt elektrifierad.
Karlstad kommer att byta ut sina stora biogasdrivna bussar till mindre el-drivna bussar. Ekonomiskt räknar man med att räkna hem investeringen snabbt då driftskostnaden bara är en tredjedel av biogasbussarnas.
Göteborg planerar, tillsammans med Volvo Bussar AB, en linje mellan Johanneberg Science Center och Lindholmen Science Center med en ändhållplats inomhus.
I Stockholm byts nu alla bussar på linje 73 till el-hybrider. Bytet ger 80% mindre utsläpp av koldioxid och 60% minskad energiförbrukning. Dessutom en tyst trafik.
I Södertälje pågår ett projekt tillsammans med Scania med induktiv laddning med utrustning som är placerad i gatan vid hållplatsen. Batterierna laddas vid ordinarie stopp för att ta upp eller lämna av passagerare.

Ute i Europa har man kommit längre, i Paris kommer alla bussar, 4500 st, att vara el-drivna 2025. I Köpenhamn testar man nu två el-drivna bussar i ordinarie trafik. I södra Holland pågår ett projekt för att fasa ut till eldrivna bussar senast 2025.

Gemensamt för de olika städer som nu satsar på ha eldriven kollektivtrafik är utöver renare miljö möjligheten att få en tyst miljö och att kunna förtäta stadsbilden. Dessutom är bussarna energieffektivare än biogasdrivna bussar. Projekten ger också leverantörerna möjlighet att få prova sina bussar i verklig miljö samtidigt som det skapar möjlighet till framtida produktion och arbetstillfällen.
Projektet i Göteborg visar dessutom på möjligheten att skapa en bättre miljö för passagerarna genom att kunna köra bussarna inomhus.

Finns då inga problem? Jo, bussarna är så tysta att andra ljud nu blir problem. t ex har man fått klagomål på att avgångsutropen vid busshållplatserna är störande.

På sikt torde all persontrafik i städerna bli elektrifierad. De flesta el-bilar klarar redan idag att köra 150 km innan batterierna måste laddas. Taxi har likasom bussarna sina stationer och väntetider som ger tillfälle att ladda batterierna.
Merparten av all privat pendling med bil är genomsnitt 20 km, perfekt för eldrift.

Vad ska man då göra med biogasen? Möjligen kan det vara lösningen på de mer långväga transporterna som inte kan göras på järnväg.
Men vad ska Örebro kommun göra med biogasen när el-drivna stadsfordon är den miljömässigt bästa lösningen? Har vi skattebetalare tur finns annan avsättning för bränslet och det finns privata intressenter som är villiga att ta över driften. Om inte, har nuvarande kommunledning antingen byggt fast sig i ett biogasberoende med för miljön ett sämre alternativ, om ingen vill köpa biogasbolaget, slarvat med våra skattepengar.

Jag anser att kommunen ska styra marknaden genom de krav som man ställer i sina upphandlingar, inte genom att leka företagsledare och riskera skattemedel i olika bolagssatsningar.