Tankar om vind- och sol-el

Svensk Vindkraftförening förutspår idag att man till 2017 kommer att bygga ut vindkraften från dagens 10 TWh till mellan 14 - 20 TWh. Det stora spannet beror på den ekonomiska osäkerhet som råder och om riksdagen kommer att ändra bidragsreglerna.
Lönsamheten hos de stora vindkraftsbolagen är idag ansträngd beroende på det låga el-priset. Idag är det enbart kommunala bolag som kan räkna hem investeringarna för nya vindkraftverk då de har skattereduktion på den el de själva förbrukar. En skatteförmån som nu debatteras och som mycket väl kan försvinna.
Det ekonomiska problemet med vindkraft är att ju mer det blåser, ju mer el produceras och ju lägre blir priset per kWh på el-börsen. Eftersom de flesta vindkraftverk byggs i parker och i de områden som har bäst förutsättningar för vind kommer produktionstopparna och därmed elöverskottet samtidigt.
I mina resor i sydligare länder har jag konstaterat att flera nu satsar på stor parker med sol-el. Fördelen med dessa parker är ett de producerar el även i diffust ljus, man får således en jämnare el-produktion. En annan fördel är att dessa parker inte sticker upp 200 m och stör ögats vandring.

Nätverket Förnybart.nu gav 2010 ut en rapport om produktionskostnader för olika produktionssätt:

Olika aktörers kostnadsbedömningar
• Produktionskostnaderna för vindkraft på land antas av den europeiska branschorganisationen
EWEA minska från dagens 56 öre/kWh i bra vindläge, till 46 öre/kWh 2015. Svenska
Elforsk antar något lägre kostnader och det internationella energisamarbetet IEA antar något
högre kostnader.

• Produktionskostnaderna för vindkraft till havs antas av EWEA minska från dagens 64-95 öre/kWh
till 51-77 öre/kWh 2015. År 2030 antar IEA att kostnaderna minskat till 61-72 öre/kWh.

• Produktionskostnaderna för el från solceller är fortfarande en relativt hög, men till år 2020 kan
installationer på byggnader vara konkurrenskraftiga i många områden, då kostnaden för
solcellsel ska jämföras med marknadspriset på el snarare än med produktionskostnaden för
andra energislag. Koncentrerad solkraft kan år 2020 vara konkurrenskraftigt gentemot
konventionella tekniker i de mest solrika länderna.

• Produktionskostnaderna för biobränslebaserad kraftvärme beror i stor utsträckning på
förutsättningarna i det enskilda fjärrvärmesystemet men ofta ligger kostnaden under 45-50
öre/kWh år.

• Produktionskostnaden för kärnkraft varierar kraftigt i olika kostnadsuppskattningar.
Finansrådgivaren Citi har studerat några aktuella exempel och räknar med
produktionskostnader på 64-69 öre kWh. Kostnaderna för det pågående reaktorbygget i
Finland har ökat så mycket att den faktiska produktionskostnaden kan ligga på 90 öre/kWh.

• Energieffektivisering är generellt samhällsekonomiskt mycket lönsamt och många
effektiviseringsåtgärder kan genomföras till ett lägre pris än vad ny elproduktion skulle kosta.

Utvecklingen framåt
• Kostnaderna för förnybar elproduktion faller generellt i takt med att marknaden växer. En
kraftfull utbyggnad av förnybar elproduktion kan därmed medföra snabbt fallande kostnader.

• För varje fördubbling av den installerade kapaciteten förväntas kostnaderna för vindkraft
både på land och till havs sjunka 7 till 10 procent. För solceller beräknas kostnaderna sjunka
med 18 procent.

Solceller som integreras i byggnad kan vara intressant kan enligt andra bedömare redan idag vara intressant, till exempel då tak skall läggas om eller som solskydd på fasader.

Jag vill inte utesluta någon av de produktionssätt som utnyttjar solens energi. Som jag ser det vore en värmepump som drivs av vind- eller sol-el det optimala för att värma hus och producera värme och kyla.