Skolan och skattesänkningar

I annonsen hävdar (S)ocialdemokraterna åter att sänkta skatter har drabbat skolornas verksamhet. Stämmer det? Låt oss titta på verkligheten.
Enligt Svenskt Näringslivs rapport "Samhällsekonomisk analys januari, 2014" kan vi läsa andra effekter av den sänkta skatten:
+ Sedan 2000 har statens reella skatteintäkter ökat med 260 miljarder kronor.
+ Trots alla skattesänkningar tillhör Sverige idag de länder som har högst skattetryck.
+ Den offentliga skuldsättningen har minskat och är , med internationella mått mätt, låg. Skattesänkningarna har således inte finansierats med lånade pengar.
+ Den offentliga konsumtionen som skola, vård och omsorg har ökat.
+ Resurserna till skolan har ökat under 2000-talet. Sverige satsar mer än genomsnittet i OECD och mer än Finland.
+ Kostnaden per barn i förskolan och per elev i grund- och gymnasieskolan har ökat sedan 2000.
+ Personal- och lärartätheten är idag högre i förskolan, grund- och gymnasieskolan jämfört med vid sekelskiftet.

Den del av skolsystemet som staten kan påverka är lärarutbildningen, läroplanerna och i någon mån lärarnas karriärmöjligheter. För skolans dagliga drift svarar kommunen. Det är den kommunala budgeten som bestämmer gruppstorlekar, vilka verktyg lärarna ska få att arbeta med, vilka lokaler elever och lärare tillhandahålls etc.

Mot denna bakgrund är det intressant att jämföra den socialdemokratiska skolministern Baylans krav på ökade ekonomiska medel till skolan med den lokala "skolministerns" allt snålare budget. Till detta återkommer jag senare.