Min inledning på vår motion om försäljning av Storstenshöjden

Vid kommunfullmäktiges sammanträde i Örebro (mars 2013) var frågan uppe om försäljning av storstenshöjden till Storstenshöjden AB i enlighet med det beslut som kommunfullmäktige (kommunens högsta beslutande organ) tog i december 2008.

Ang motion 18, Fullfölj försäljningen av Storstenshöjden

Presidie, ledamöter, åhörare.
Den här motionens väg genom byråkratin blir samtidigt en berättelse om hur majoriteten kan behandla en liten representant från det privata näringslivet.

Motionen skrev vi redan 27 september 2011 då den i fullmäktige beslutade försäljningen av Storstenshöjden till Storstenshöjden AB drog ut på tiden.
Motionen besvarades första gången i fullmäktige 30 maj 2012 men återremitterades till kommunstyrelsen då vi inte ansåg att majoriteten svarat på vårt krav att omgående fullfölja försäljningen.
Den 21 augusti samma år skrivs ett nytt svar av Staffan Isling och Pernilla Wikström Pehrson. I detta konstateras bland annat att ”När Mark- och Miljödomstolen den 2 december 2011 meddelat tillstånd för vattenverksamhet återupptogs försäljningsprocessen. Några diskussioner från kommunens sida om att försäljningen inte ska fullföljas har inte förts.”
Lite längre ner står det ”Bolaget (Storstenshöjden AB) vill därför avvakta med att underteckna ett köpekontrakt till dess den nya anläggningen är i drift och tillåten vattenmängd bevisligen kan användas för konstsnöproduktion”

Därefter, under förvintern, och efter att svaret skrevs i augusti, förde majoriteten någon form av förhandlingar via media med den tilltänkta köparen. Det var nya tillägg och ändringar varje vecka tills köparen tröttnar och överlämnar ärendet till tingsrätten.

Den 27 februari 2013 blev det möjligt att diskutera vår motion här i fullmäktige, det slutade med att yrkandet om minoritets återremiss bifölls då oppositionen inte ansåg att skrivelsen från 21 augusti beskrev det verkliga läget som då gällde efter alla utspel från majoriteten.

Nu är vi i mars månad och vi kan i handlingarna se att inget har förändrats sedan 21 augusti 2012, försäljningen av Storstenshöjden ska genomföras till Storstenshöjden AB.

Majoritet fick möjlighet att uppdatera sitt svar på motionen men ansåg tydligen att någon väsentlig förändring för att genomföra den tidigare beslutade försäljningen inte föreligger. Försäljningen ska således genomföras enligt beslutet från 2008.

Därför bli jag konfunderad när jag i tidningen får läsa om majoritetens senaste åtgärd för att genomföra försäljningen. Kronofogden kopplas in för att avhysa den tilltänkta köparen från anläggningen. Detta trots att hela ärendet fortfarande inte är avgjort i Tingsrätten. Jag är ju inte jurist, men för mig låter det konstigt.

Jag har sedan slutet av 1970-talet drivit olika företag och också studerat en del marknadsföring men jag måste ha missat något. Eller så är det nya teorier som säger att man genomför en försäljning genom att trakassera och hota sin kund.

På min tid så var det ett win-win förhållande som var det mest lyckosamma. Så om jag ska ge majoriteten ett tips, prova att uppnå en win-win situation genom att slutföra försäljningen snabbt och samtidigt komma ur den här pinsamma situationen som ni hamnat i.

Eller är det så att den styrande majoriteten inte bryr sig om att uppdatera sitt svar efter nu rådande förhållande? Att demokratin inte är prioriterad. För jag får ju det bestämda intrycket att majoriteten inte vill och inte tänker genomföra det beslut som togs i denna kammare 2008. Beslut fattade i demokratisk ordning är inget att hänga upp sig på. Inte heller domstolens kommande tolkning av ingångna avtal.

Jag yrkar återigen bifall på motionen.

Vid sammanträdet delades ett kompletterande svar ut med ett protokoll från kommunstyrelsens möte i januari där beslut togs om att slå samman försäljningen med försäljning av Kilsbergen Konferens & Lodge. Det beslutet är överklagat till förvaltningsrätten då frågan om vem som äger storstenshöjden fortfarande ligger i Tingsrätten.