Handikappolitiken - en björntjänst i all välmening

Jag kommer nu att citera från Svenskt Näringslivs rapport med detta namn:
Bara 28 procent av de med nedsatt arbetsförmåga har ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Även om subventionerade anställningar inkluderas är arbetslösheten 50 procent. När de med allra störst svårigheter på arbetsmarknaden räknats bort står minst 211 000 personer med nedsatt arbetsförmåga utanför arbetsmarknaden.
Sysselsättningen bland personer med nedsatt arbetsförmåga har sjunkit sedan 1998, trots partiernas överbudspolitik om antalet platser i lönebidrag och på Samhall. Gapet i sysselsättningen mellan personer med nedsatt arbetsförmåga och dem utan funktionsnedsättning har ökat från 18 till 27 procentenheter. De skyddslagstiftningar som införts för att värna gruppen har inte ökat sysselsättningen. Amerikanska studier visar till och med en negativ effekt på sysselsättningen av allt för rigid lagstiftning.
Politiker från alla partier missar kopplingen mellan arbetsförmåga och
arbetsmarknadens funktionssätt. Att andelen som upplever en funktionsnedsättning är lägre när antalet arbetade timmar ökar tyder på att inte bara individens ohälsa avgör vad som är friskt och sjukt. Arbetsförmågan bestäms också utifrån arbetsmarknadens funktionssätt.
Reformer som ökar företagandet påverkar hur väl personer med nedsatt
arbetsförmåga lyckas på arbetsmarknaden. Vår studie visar att fler registreras som funktionshindrade hos Arbetsförmedlingen i kommuner med ett sämre företagsklimat. Effekten kvarstår när hänsyn tas till andra förklarande faktorer som ålder och utbildningsnivå. Kommuner med sämre företagsklimat är även i högre utsträckning beroende av subventionerade anställningar för att hålla den totala sysselsättningen uppe.
Att utrikes födda är överrepresenterade bland åtgärder för personer med funktionsnedsättningar tyder på bristande integration snarare än att väldigt många fler utrikes födda skulle vara funktionshindrade i gruppen. Som Svenskt Näringsliv tidigare har visat finns en tydlig effekt av bra företagsklimat på sysselsättningen bland utomeuropeiskt födda. Den övergripande slutsatsen i den här rapporten är att 4 en strategi för minskat utanförskap bland personer med funktionsnedsättningar behöver vidgas från att handla om fler platser i lönebidrag och på Samhall och även
innefatta arbetsmarknadens funktionssätt.

Kopplingen till de enskilda kommunernas företagsklimat är intressant och ger ytterligare argument för att arbeta med att förbättra förutsättningarna för företagen, både små och stora.
Under den senaste mandatperioden har koalitionen i Örebro förbättrat rankningen för Örebro kommun, men det finns fortfarande mycket som kan förbättras.