Vad påverkar verkningsgraden?

Hörde igår på Radio Örebro att kommunens förvaltning fortfarande inte fått in en ansökan till Länstyrelsen om ökat vattenuttag för att klara vinteraktiviteterna i Kilsbergen/Ånnaboda. Nu har de snart arbetat ett år med ansökan och hoppas bli klara i januari 2010.
Deras arbete, och tidigare slarv, berör ju inte bara kommunens verksamheter. Storstenshöjden slalomverksamhet, som är ett eget företag, är helt beroende av att en ny vattendom blir klar. Kilsbergens Konferens & Lodge, som vissrligen fortfarande är ett kommunalägt bolag, är indirekt drabbat då vinterspåren och pulkabacken inte får konstsnö.
Inom kommunen finns på en del håll en uppfattning att en verksamhet kan ligga nere 1 - 2 år för att sedan återupptas utan att det märks på företagets omsättning. Jag undrar hur många företagekonomer och marknadsproffs som håller med, en hand upp!

Nu till frågan, vad påverkar verkningsgraden (effektiviteten) i en organisation?
Är det "ägandeformen", kommunal versamhet contra privat? Vill inte tro det, men vinstintresset är en bra drivkraft.
Är det storleken? Hogia AB noterade att de blev mindre effektiva/lönsamma när organisationen växte. De delade upp företaget i fler mindre med var sin produkt och verkningsgraden ökade. Inom kylbranchen visade det sig för några år sedan att de effektivaste företagen hade 12 anställda.
Eller finns det någon annan parameter?
Vi har alla inom kommunens olika verksamheter ålagts sparkrav. Ibland får man intrycket att det effektiviseras enbart "på golvet" medan administrationen undgår kritisk granskning. Kanske dags att gå vidare?